Jag gillar att bada isvak. Det behöver inte ligga is på sjön utan det räcker att det är tillräckligt kallt i vattnet. Först brukar jag ta en löprunda och sedan hoppar jag ned i Djurgårdsviken i några minuter. När jag är klar joggar jag hem i lugnt tempo. I går var det premiär med lite ångest innan men med lite hemmasnickrad motivation och inspiration gick det bra att kliva ned.
Efteråt mår man som en pris men det är inte bara själva badet som inspirerar och motiverar mig och får mig att må psykiskt och fysisk bra utan känslan jag får att jag lyckas bemästra något jobbigt. För det är ju som så mycket annat i tillvaron att det jobbigaste är oftast att ta sig ur bekvämligheten, i detta fall de varma kläderna, och göra något som tar emot. Livet är fullt av små hinder som man måste fixa men varför inte skapa små hinder själv ibland? När man klarar av ett litet hinder så blir nästa hinder lättare. Det svåra är att kliva ned i vattnet men efter någon minut så börjar värmen spridas i kroppen då den börjar gå in i ett överlevnadsstadium. Då blir det riktigt bekvämt.